swedenvsphilippines

Hejhej!
Jag har precis boardat och gått igenom säkerhetskontrollerna och sitter nu och väntar på att få gå på planet. Gick till KLM och klagade lite på dom förut också och fick sedan ett värde häfte till mat, gratis telefånsamtal och discount på nästa resa man bokar hehe. Ja annars har jag väl inte så mycket att berätta för tillfället.. Mobilen dog under natten och jag har inte mycket batteri kvar på ipaden heller så jag borde låta den vara nu så jag kan ringa mamma och pappa i kuala lumpur imorgon. Men vi hörs imorgon när jag mellanlandar nästa gång, hoppas alla har det bra där hemma!

Heeej bloggen,
Nu borde jag egentligen sitta på det stora flyget mellan Amsterdam och kuala lumpur. Men det gör jag inte. Det är nämligen så att jag var så ledsen så jag sprang av planet och åkte hem igen. Haha nej jag skojar bara det gjorde jag inte alls. Men det tog en väldans tid innan planet lyfter från Landvetter så det blev försenat och jag missade mitt nästa flyg i Amsterdam. Så jag fick nya biljetter till ett nytt plan med samma tider och reseplan, fast imorgon. Och så fick jag ett hotell att bo på under tiden. Det är på hotellet jag är just nu och jag kan ju säga att det var världens godaste lunch buffé förut! Har i alla fall skypat klart med mamma precis och väntar nu på att pappa ska bli tillgänglig. Tänkte sätta på en film eller nåt under tiden. Känns ju ganska trist att vara här på ett hotell helt ensam.. Men det funkar det med! Ha det så bra så länge allihopa, vi hörs! Puss!

Åh herre gud vad tiden går fort. Idag åker jag. Har känt mig så stressad hela dagen och är fortfarande. Skulle ju börja packa och så idag när jag kom hem men istället däckade jag på golvet framför tvn. Så då låg jag där och sov bort hela dagen. Kanske skulle sett till att få lite mer sömn kvällen innan kan man säga. Så jag har stresspackat nu på kvällen och sedan fått ta ut massor för att det var övervikt och sedan kommit på massa andra saker jag vill ha med. Jag har inte ens hunnit göra en packlista att gå efter och ni anar inte hur frustrerande det känns. Och sedan var ju jag och pappsen och åt på resturang också. Ååh jag lovar att jag kommer glömma något. Har inte hunnit föra över musik och filmer till ipaden heller, bajs.. Ja jag har haft för lite tid helt enkelt och läget just nu är känns väldigt stressigt! Uppdaterar mer imorgon på morgonen om jag hinner. Nej nu ska jag försöka sova lite, GODNATT!

Ligger här i min säng och kan inte sova som vanligt. Jag tänker way too much alltså. Imorgon är det sommarlov! Och jag har inte ens sommarlov i en vecka innan jag börjar skolan igen. Men det gör inget faktiskt.

I alla fall. Jag är så hemsk i ibland. Eller ganska ofta faktiskt, men bara mot dom jag står allra närmast. Och det är ju lite synd, för egentligen är det väl dom man borde behandla som bäst?

Men tänk er en vän. Som ni står väldigt nära. Och sedan så beter ni er dumt mot den här vännen. Då menar jag riktigt riktigt riktigt dumt. Och inte bara en gång, utan flera. Om och om igen. Tror ni då att den här vännen skulle finnas kvar tillslut då? Det mest logiska svaret är ju nej. Men tänk då om ni hade en vän som ändå stod där vid er sida. År ut och år in, i vått och torrt. Då måste man ju verkligen ha tur, ellerhur? Och det har jag. För jag har en sådan vän som vet precis allt om mig och som står ut med mina humörsvängningar varje dag och ändå alltid finns där. Det händer någon gång ibland att jag kommer och tänka på det, och så försöker jag vara extra snäll. Men det går bara någon dag innan jag glömmer av det och så vips så blir jag lilla bittra Lilly igen.

Men vad jag egentligen vill säga är att, nu när det bara är två dagar kvar så börjar jag tänka på allt fint jag har igen. Och det är inklusive min bästa vän. Min andra halva. Jag är så ledsen att jag tar dig förgivet så ofta. Men jag vill att du ska veta Frida att du verkligen är världens bästa och att jag aldrig någonsin kommer släppa taget om dig. Vi ska sitta där tillsammans på en bänk när vi är 90 bast och klaga på dagens ungdomar. Jag vill att du ska veta att jag kommer sakna dig så himla mycket under det kommande året. Jag vill att du ska veta hur glad jag är att jag har dig och hur mycket jag faktiskt uppskattar dig. Vi har gått igenom så himla mycket tillsammans, både bra och dåligt. Och jag ångrar inte en endaste sekund. Ingen kommer någonsin kunna slå dig. Kommer lipa sönder på söndag haha. LOVE YOU BÄSTIS <3

https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3228103/images/2012/pic_206682695.jpg" class="image">

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3228103/images/2012/pic_206682697.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3228103/images/2012/pic_206682701.jpg" class="image">

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3228103/images/2012/pic_206682700.jpg" class="image">

https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3228103/images/2012/pic_206682702.jpg" class="image">

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3228103/images/2012/pic_206682703.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3228103/images/2012/pic_206682707.jpg" class="image">

https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3228103/images/2012/pic_206682708.jpg" class="image">

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3228103/images/2012/pic_206682709.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-1/3228103/images/2012/pic_206682713.jpg" class="image">

Jag har hela tiden tänk att tiden går så fort och att jag hade gjort vad som helst för att skjuta upp resan en månad. Men vet ni vad? Just nu känner jag mig så färdig här. Är så redo att åka nu. Det är precis lagom att åka om 4 dagar. Känns så bra att snart få komma härifrån och uppleva något nytt. Visst kommer jag sakna allt, men hallå? Jag kommer ju tillbaka.

Hejhej bloggen.
Idag skulle jag klippa mig. Skulle klippa mig 5 cm men istället försvann 15 cm. Och nej jag överdriver inte, ni ska få se någon dag när jag har vant mig. Det är SKITKORT. Har inte haft så här kort hår på typ 6 år. Jag har lika långt hår som korthåriga tjejer har nu. Vet inte hur många timmar jag satt och grät förut. Och ja, jag grät, vittnen finns!

Men men, får väl lära mig leva med det och hoppas att det har växt ut om några månader. Värre världsproblem finns ju, även om det faktiskt kändes som hela världen rasade ner förut. Men det jag egentligen ville ha sagt var att, imorgon är det bara en vecka kvar! EN VECKA, helt sick!

Heeej,
Sitter just nu i Skövde och väntar på en buss som kommer om typ 50 minuter. Ganska segt. Men i alla fall, mamma ringde från Filippinerna förut. Hon har vart på min nya skola nu och fixat med alla papper och grejer. Det enda som fattas nu är mina underskrifter och betyg från grundskolan. Har aldrig någonsin skämts över mina betyg faktiskt, fram till nu. Haha dom är ju inget att hänga i granen direkt. Men men, dom hade sagt till mamma på skolan att kursen skulle bestå av väldigt mycket utflykter till andra platser på Filippinerna. Låter kul! Kan ju ha vart därför jag valde kursen hehe. Men nu ska jag gå bort till pressbyrån och köpa en choklad eller något, magen kurrar!

har inga bilder så ni får en dålig bild på fina Frida och Sofia från igår natt här

Igår åkte ju som sagt mamma. Hon landar i Filippinerna vid 11 pm idag vilket är vid 5 på eftermiddagen här tror jag. Men men, igår så checkade mamma in ett extra bagage för 500 kr. Verkade ju superbra så jag gick till KLM och frågade vad det skulle kosta för mig. Och dom svarar att det kommer kosta 100 euro. Pappa tycker jag ska skita i det och köpa kläder för dom pengarna i Filippinerna istället, men jag vet inte.. Man får ju i och för sig väldigt mycket för 100 euro i filippinerna så jag förstår hur pappa tänker. Men jag vill ju ha med mig mina egna saker liksom.. Så jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Vad hade ni gjort?

Har inga bilder så ni får en liten karta över Filippinerna här som jag hittade på ipaden. Jag ska bo i staden tarlac, kan ni hitta den på kartan?

Hejhej!

Sitter just nu och väntar på pizza som jag och pappa har beställt. Tycker jag förtjänar det nu haha. Vi var och lämnade av mamma på Landvetter förut, och jag grät som vanligt. Konstigt att jag alltid gör det, även fast det aldrig har dröjt många veckor innan jag träffat min kära mamma igen. Känns lite jobbigt att hon har åkt och inte är med mig här i Sverige dom två sista veckorna. Men å andra sida så känns det väldigt bra att hon är på Filippinerna och tar emot mig och är med mig dom två första veckorna där. Nej nu är pizzorna klara, men vi hörs! Puss!

I vintras och höstas var jag jätte excited över att få åka till Filippinerna. Var så glad och förväntansfull att jag knappt kunde tänka på något annat typ. Precis som det skulle vara. Nu på våren däremot har allt det här glada dock försvunnit och jag har istället nästan vart ledsen för att behöva lämna allt så snart. Det enda jag har tänk på nu är allt jag kommer sakna och hur lite tid jag har kvar.

Så nu dom senaste dagarna har jag fått påminna mig själv om varför jag gör det här. Försökt tänka på allt det där roliga som jag faktiskt vill uppleva. Och det funkade, för nu har det här glada, förväntansfulla sakta men säkert kommit smygandes tillbaka.. Nu känns det t.o.m lite pirrigt också. Men det är bra, för det är så det ska vara.

Tror inte riktigt jag har vågat tillåta mig själv att vara glad över detta det senaste. Allt det här "nej snart åker du, fatta vad lite tid det är kvar, lämna oss inte" har fått mig att få dåligt samvete över dom som jag lämnar. Missförstå mig inte nu, det är inte så att det är fel av er att säga så, det är bara jag som är lite konstig och hanterar det på helt fel sätt. Nu för tiden får jag nämligen dåligt samvete konstant och det stiger mig över huvudet, inte bra. Men i alla fall, tror inte jag har vågat tillåta mig själv att vara glad för att jag känner mig taskig mot dom jag lämnar. Jag vill liksom inte ta någon förgiven så då har jag bara tänkt på hur mycket dom betyder för mig vilket resulterar hur mycket jag kommer sakna. Men det är ju dumt att gå runt och känna sig taskig för att man lämnar folk bakom när jag ändå kommer fullfölja det. Jag menar antingen "slutar" man att vara taskig och skiter i att åka eller så tänker man lite på sig själv istället och på hur kul man kommer ha. Jag har liksom gått och vart ledsen hela våren över allt jag kommer lämna istället för att vara glad över äventyret jag har framför mig. Jag menar hur sjukt låter inte det? Man måste ju blicka framåt och ta vara på alla fina chanser man får här i livet. Tänk hur många som skulle vilja uppleva något sånt här men som inte kan det, och så sitter jag här och är inte ens glad över det?! Det är ju helt sjukt.

Grejen är den att jag skulle ju aldrig kunna tänka mig att ställa in den här resan. För sanningen är ju den att det inte finns någonting i hela världen som jag vill mer än detta just nu. Så därför har jag nu påmint mig själv om varför jag vill göra det och allt det roliga jag har framför mig. Sagt till mig själv att blicka framåt och inte bakåt. Tillåtit mig själv att vara glad. Bara en tidsfråga innan jag blir lika exalterad som Jag var i vintras. Plus att jag lämnar ingen här. Jag lämnar inte en enda människa. Jag åker bara på en liten längre resa, men jag kommer tillbaka. Jag kommer tillbaka och då kommer jag krama sönder varenda en av er! Och Viber och Skype är nutidens räddning. Stackars dom som levde på stenåldern haha.

Och fyfan vad kul jag ska ha!! Har ju egentligen en jättekul grej jag kommer få vara med om kom jag på nu, men det kan jag tyvärr inte berätta än. Så det får ni helt enkelt läsa om när det blir aktuellt! Funderar förrästen på att göra en videoblogg, för det är så kul att se sånt på andra bloggar. Men jag vet inte, skulle kännas så töntigt att sitta och prata med sig själv haha.. Får tänka på det! PUSSS