Sometimes we put up walls. Not to keep people out, but to see who cares enough to knock them down.
Idag har jag flugit själv för andra gången detta året och fjärde gången i mitt liv. Fram och tillbaka till Filippinerna förra sommaren och fram och tillbaka till Norge nu. Älskar att flyga själv. Älskar att gå runt och se mig omkring i dom stora flygplatserna helt själv i mellanlandningarna. Känner mig så fri. Känner mig tryggare att gå runt där själv bland alla människor än om jag skulle gå runt där med någon jag faktiskt kände. Känner mig så säker på mig själv med alla saker, biljetter och pass på rätt plats utan någon som går runt och tjatar eller stressar upp mig. Känns som att jag har en sådan kontroll, som att det för en gångs skull är jag som bestämmer över mitt eget liv. Bara jag, ingen annan.
Älskar känslan av att vara påväg någonstans. Oavsett om det är bort, hem eller tillbaka. Även om det självklart hade vart roligare att vara påväg till något annat land, så älskar jag ändå känslan av att gå där och veta att jag reser någonstans även om det bara är hem. För jag vill alltid vara påväg någonstans. I alla fall så länge jag är ung. Vill inte vara fast på en och samma plats år ut och år in. Sånt kan man göra när man är gammal. Vill inte slå mig till ro, inte än. Efter ett tag längtar jag alltid bort, vart jag än är. Jag behöver omväxling. Annars vet jag inte vad jag tar mig till.
Jag har haft det jättebra i Norge. Har vart underbart att få åka dit och träffa min syster och hennes familj igen. Har vart undetbart att komma bort och sluta tänka på allt som jag annars måste göra här. Har vart helt otroligt att bara kunna koppla av tankarna för ett tag. Men om man kopplar bort för ett tag, innebär det också att man skjuter upp. Och det gör det ju mindre roligare nu. För nu står jag här igen med alla tusentals saker jag måste göra och skulle ha gjort för länge sedan. När ska jag lära mig att jag inte kan fly från verkligheten, när ska jag lära mig att bara ta tag i alla saker och få det gjort? Det är helt sjukt vilken panik jag har över skolan. Blir helt spyfärdig bara jag tänker på det. Vet inte vad jag ska ta mig till. Usch.
Men tillbaka till min syster, ate Janet, (för jag vet att du läser det här hehe) det var kul att vara där hos er och jag är så glad över att jag fick komma. Älskar er så mycket allihop, även om jag inte visar det allt för ofta. Önskar jag kunde komma tillbaka snart. Det är så synd att det ska behöva dröja så länge mellan varje gång vi ser er. Önskar Bergen var närmare Göteborg. Jeg savner dere allerede. Puss och kram ♥
Älskar känslan av att vara påväg någonstans. Oavsett om det är bort, hem eller tillbaka. Även om det självklart hade vart roligare att vara påväg till något annat land, så älskar jag ändå känslan av att gå där och veta att jag reser någonstans även om det bara är hem. För jag vill alltid vara påväg någonstans. I alla fall så länge jag är ung. Vill inte vara fast på en och samma plats år ut och år in. Sånt kan man göra när man är gammal. Vill inte slå mig till ro, inte än. Efter ett tag längtar jag alltid bort, vart jag än är. Jag behöver omväxling. Annars vet jag inte vad jag tar mig till.
Jag har haft det jättebra i Norge. Har vart underbart att få åka dit och träffa min syster och hennes familj igen. Har vart undetbart att komma bort och sluta tänka på allt som jag annars måste göra här. Har vart helt otroligt att bara kunna koppla av tankarna för ett tag. Men om man kopplar bort för ett tag, innebär det också att man skjuter upp. Och det gör det ju mindre roligare nu. För nu står jag här igen med alla tusentals saker jag måste göra och skulle ha gjort för länge sedan. När ska jag lära mig att jag inte kan fly från verkligheten, när ska jag lära mig att bara ta tag i alla saker och få det gjort? Det är helt sjukt vilken panik jag har över skolan. Blir helt spyfärdig bara jag tänker på det. Vet inte vad jag ska ta mig till. Usch.
Men tillbaka till min syster, ate Janet, (för jag vet att du läser det här hehe) det var kul att vara där hos er och jag är så glad över att jag fick komma. Älskar er så mycket allihop, även om jag inte visar det allt för ofta. Önskar jag kunde komma tillbaka snart. Det är så synd att det ska behöva dröja så länge mellan varje gång vi ser er. Önskar Bergen var närmare Göteborg. Jeg savner dere allerede. Puss och kram ♥
Kommentarer
Trackback
